One life, One chance..

Hur mycket vet jag egentligen om alla jag kallar mina vänner? Inte ens hälften av vad dom vet om mig skulle jag gissa. Får nog ge upp allt det här ego pratet. För är det något jag e bra på så är det fan att tycka synd om mig själv. När jag är inne i en av mina gud-vad-det-är-synd-om-mig perioder så fokuserar jag bara på en sak, one thing only. Och jag kan lova att det inte är hur mina vänner mår. Sen vet jag att jag är dålig på att fråga grejer. Vill ju inte trampa på någon öm tå. Det gör jag ju så bra annars ändå. Sitter och väntar på att klockan ska bli 22.44 så att André kommer hit. Vi börjar båda två jobba klockan 03.20 nu i natt så vi ska sätta tändstickor i ögonen och försöka hålla oss vakna.  Känner redan nu hur jag börjar få den där sexigt sömniga looken. Or not. Ser mest drogad ut med stora rosa fläckar på kinderna. Måste nog ta tag i städandet av rummet tror jag. Morsan kom in lite tidiare och sa att jag måste städa undan alla matrester och gamla handdukar från golvet eftersom myrorna redan börjat leva loppan i duschrummet. Får börja röja lite då. Men det ser inte så farligt illa ut eller hur?!